Det finns få saker som är så njutbara som att köpa riktigt lyxig mat. Att få strosa runt med sin lilla påse och i huvudet lägga upp en strategi för tillagningen hör till livet absoluta höjdpunkter. Igår handlade jag fyra såna saker och kunde med dem göra två mycket fina rätter.
Jag köpte färsk tryffel, färska pilgrimsmusslor, vaktelägg och kalixrom. Alla sakerna betingar höga kilopriser, speciellt tryffeln som kostade 6500 kr/kg. Som tur är så räcker det med väldigt små mängder av allting och i slutändan blir man inte alls ruinerad. Tillsammans med vinet så landade prislappen på lite drygt 700 spänn. Det kan tyckas mycket för två personer men är det verkligen det? Hade jag och Emma gått ut på vilken restaurang som helst och käkat så hade det blivit väldigt mycket dyrare nästan oavsett vad vi hade valt. Visst, det är att jämföra äpplen och päron men jag använder den jämförelsen i alla fall för att motivera sånt här. Jag var alldeles till mig hela dagen över att ha de här grejerna hemma.
Tryffel tänker jag skriva ett par ord om för det förtjänar en liten utbrodering. Det är få saker inom gastronomin som är mer mytomspunna, och för den delen betingar ett sånt högt pris. Det är väl olika sorters störkaviar och små specialgrejer som är dyrare. Jag tänker inte vika ut kring olika sorters tryffel och deras olika karistika för jag kan för lite om det. Jag vill och kommer lära mig mer för jag inser att det här är smaker jag älskar.
Det trassligaste med färsk tryffel är att få tag på den, och i Uppsala är det inte alls självklart att det går att hitta. Jag antar att man större delen av tryffelsäsongen kan komma över det i Stockholm om man vet var man ska leta, men så är det inte i Uppsala. Jag såg på Facebook att Karins skafferi skrivit att de hade tryffel och vaktelägg inne och det var hela startskottet till maten. Karins skafferi är förövrigt en mycket trevlig liten delikatessbutik som man absolut måste besöka om man bor i Uppsala eller har vägarna förbi.
Jag köpte en tryffel på 28 g igår och den kostade lite drygt 180 spänn. Den var egentligen för stor för en middag för två personer så ungefär 10 g hackade jag ner fint, blandade med 100-150 g smör och frös in. Det blir fantastiskt med tryffelsmör till en köttbit, kanske till nyår? Tryffelsmöret räcker säkerligen till sex personer.
Sen är det ju det där med att tryffel smakar speciellt. De flesta har väl smakat tryffelolja och då kan man veta åt vilket håll smaken drar, men det är inte mycket mer likhet än så. Smaken i all tryffelolja är helt syntetisk och även om den ligger åt tryffelhållet och funkar till en massa goda saker så är det inte riktigt samma sak som tryffel. Jag hade svart tryffel nu och den är lite mildare i smaken än vit tryffel men doftar lika mycket. Det ger en sån där känsla som man kan få av riktigt doftstarka ostar, som t ex vällagrad münster, där doften är på gränsen till kväljande men smaken är fantastisk. Gillar man inte doftstarka ostar så tror jag det är rätt stor risk att man inte heller gillar tryffel. Då är det bara att lära sig gilla det. Man kan lära sig äta allt och för varje smak som adderas till mumsbiblioteket, ju rikare liv får man.
Jag tänkte faktiskt inte skriva ner recepten på maten på vanligt sätt eftersom jag kan sköta det genom länkning till egna recept och resten är så pass enkelt så det lättast beskrivs i löpande text.
Ägg- och kaviarmacka
Av vakteläggen och löjromen gjorde jag en förrättssmörgås. Busenkelt men fantastiskt gott. Vaktelägg är inte bara estetiskt tilltalande, de är också mycket godare än hönsägg. De känns avsevärt mycket fetare och smörigare och kokas de perfekt så är de en otrolig smakupplevelse. Jag lade ner dem försiktigt i redan kokande vatten och tog upp dem efter exakt 2,5 minut, spolade kallt vatten på dem och skalade direkt. På ett gott rågbröd i dansk stil bredde jag på ett tjockt lager hemslagen majonäs och sedan lade jag på de hela skalade äggen, strödde över lite finhackad silverlök och avslutade med en rejäl klick löjrom.
Till förrätten delade vi på en flaska av en mycket speciell öl, ett pumpaöl med tydlig pepparkakssmak. Knepigt och inte så gott tyckte Emma, jag tyckte det var roligt och gott.
Halstrade pigrimsmusslor med tryffelrisotto
Risotto har jag skrivit om vid flera tillfällen förr. Dels den här posten, som jag väldigt ödmjukt kallar ”perfekt risotto”. Den är så klart inte perfekt men så perfekt jag kunde göra den efter en massa utprovande och det receptet är basen till hur jag gör min risotto.
För att göra tryffelrisotto kan ni bara tillsätta fint skuren/hyvlad tryffel till risotton efter att vinet tillsats, på samma sätt som jag gör med den svarta trumpetsvampen här, nässlorna här och sparrisen här. Jäklar vad jag har bloggat om risotto… Spara ett par skivor av tryffeln att toppa den färdiga rätten med. Pilgrimsmusslan steks hastigt i en het panna med massor av smör.
Till huvudrätten drack vi det här vinet, en italienskt chardonnay. Jag är otroligt nöjd med det vinvalet. Det är inte en typiskt fatad chardonnay utan den ligger även åt det citrusiga hållet. Passade fantastiskt bra till tryffeln.
Så mycket njutning för 700 spänn, struntar man i att käka lunch ute på sunkiga lunchhak en vecka så har man tjänat in de pengarna.