Det här är ingen mat för klenisar, fisken blir både stark och faktiskt lite besk. Dock tycker jag att det passar alldeles ypperligt med övriga smaker.
Blackened fish alltså… fånigt namn kanske du tänker. Ptja, jag kan hålla med. Jag är, trots att egentligen min blogg motbevisar mig, en stor älskare av svensk terminologi och jag skulle vilja översätta allt och sätta svenska namn på det. Det skulle dock rasera mina möjligheter i sökningar på Google och då jag av någon outgrundlig anledning ligger jävligt bra till med Google så vill jag så klart inte förstöra det. Maträtten heter ”Blackened fish” och skulle jag översätta det med ”sotad fisk” så tänker sig nog de allra flesta (utom de mest kulturlösa) att jag har lagat sotare. Vi får hålla oss till det här namnet.
Det där med ”blackened” kommer från New Orleans där tekniken populariserades av den ymnige Paul Prodhomme. Om talessättet ”lita aldrig på en smal kock” stämmer så är Prodhomme killen ni verkligen kan lita på. …eller han var det i alla fall, jag har förstått att hans stora volym ställde till det för pumpen och efter det har han faktiskt gått ner lite i vikt. Jag har i alla fall en gammal skön kokbok av honom där han står bland massa korvar och helvete på omslaget och ser obeskrivligt lycklig ut.
Blackened innebär att maten som tillagas doppas i smält smör och sedan kryddas rejält med någon typ av kryddblandning och grillas så det bolmar om det. Det smakar ärligt talat lite beskt och det är ett resultat av att ytan faktiskt bränns. Dock passar den beska brända smaken till det här käket så jag tycker ni ska testa. Går också utmärkt med mört kött och skaldjur av alla dess slag.
Till den svärtade fisken serverar jag tre andra grejer: dirty rice (nu är jag där med utrikiskan igen), friterade musslor och en jävligt god gurksallad.
Dirty rice struntar jag i att skriva om för det har jag plitat ner förr. Kom bara ihåg att använda hel kyckling som du kokar och att ta vara på buljongen, allt blir fantastiskt härligt då. Dirty rice är sjukt gott. SJUKT GOTT.
Vi börjar med att göra oss en fin cajunkryddblandning och sen fortsätter vi vidare in i matlagningen. Kryddblandningen går också att använda till riset men komplettera gärna med lite extra cayennepeppar där. Jag ber för övrigt om ursäkt för en lång bloggpost, så här blir det ibland.
Två sista saker innan vi börjar:
1. Cayennepeppar är rätt jävla starkt och är du eller någon i din närhet lite klenis så kan det finnas idé att dra ner lite på den.
2. Det ryker utav helvete om man gör fisken på spisen. Koppla ifrån brandvarnare och öppna fönster. Helst ska du göra det på en grill.
Du behöver för fyra portioner
Kryddblandning
1 msk salt
1 msk vitlökspulver
1 msk paprikapulver
1 msk svartpeppar
1 msk lökpulver
1 tsk cayennepeppar
1 msk torkad oregano (gärna mexikansk oregano om du har det)
1 msk torkad timjan
1 msk chiliflakes
Fisken
4 fiskfiléer av portionsstorlek (uer, abborre eller gös är alldeles perfekt)
2 dl vatten
10 g salt
50 g smör
3 msk av kryddblandningen
Friterade cajunmusslor
100 g tinade frysta musslor utan skal (alltså funkar så klart med färska också om du vill trassla)
2 msk av kryddblandningen
1 dl ströbröd, gärna panko
2 dl olja till fritering
Gurksallad
1 gurka, skuren i tunna skivor
1 liten rödlök, skuren i tunna ringar
0,5 tsk salt
0,5 tsk svartpeppar
0,5 tsk socker
0,5 dl amerikansk majonnäs
Gör så här
Börja med kryddblandingen. Det bästa är om du mixar eller maler ihop kryddorna i en kryddkvarn, men har du ingen sån så funkar det så klart med en mortel. Har du ingen mortel så kan du klicka dig vidare till något annat ställe.
Sen kör du igång med riset men det har jag ju som sagt skrivit om på ett annat ställe.
Gurksallad
Blanda alla ingredienserna och ställ in i kylen. Den här salladen verkar inte mycket för världen men vi blev helt förälskade i den. Tillsammans med den kryddiga maten är den fantastisk.
Fisken
Smält smöret och doppa sedan snabbt filéerna i det.
Pudra över kryddor runtom och hetta samtidigt upp en gjutjärnspanna på en platta tills det ryker om den. Du ska inte använda något fett i pannan. Lägg sedan ner de kryddade fiskfiléerna och låt det bolma loss under ungefär 30 sekunder på varje sida. Sen är fisken klar. Jag behåller skinnet (som jag har fjällat) på fisken för att den ska böja sig lite under stekningen. På så sätt blir inte ytan superbesk då stekpannan inte kommer åt överallt. Börja i så fall att steka med skinnsidan ner. Det är dock en smaksak om man vill ha lite mindre iläggningsyta.
Stekpannan kommer sedan vara rätt kass ett tag då du genom den här behandlingen bränner alla polymeriserade fetter som funkar som non-stick, men stek lite pannkakor i den ett par gånger så blir den bra igen. Allra bäst är som sagt om du gör det här på grillen och då ska du fanimej inte snåla med kol eller briketter, det ska vara hett som i en smeds ässja.
Friterade cajunmusslor
Blanda kryddblandningen med ströbröd och ös ner musslorna. Trä upp musslorna på pinne av något slag. Jag kör med några cocktailpinnar som jag kommit över som är lite som större tandpetare, jävligt bra att ha.
Hetta upp oljan i en stekpanna till typ 180°C (inte superpetigt med tempen) och fritera sedan musslorna runtom. Skulle du använda färska musslor så föreslår jag att du ångkokar dem tills de öppnar sig och sedan bara hakar på det här receptet från början med musslorna du petat ut ur skalen.
Servering
Servera lite hur du vill. Gillar du starkare mat så kan du brassa på med någon trevlig stark sås. Extremefood har en hel del bra såser som drar åt cajunhållet. Det är också gott med grön paprika och nypressad citronsaft över maten.
Till maten passar det med någon typ av läskande lageröl. Hade jag inte varit glutenintolerant så hade jag nog övervägt veteöl också.