”Det är omöjligt att leva ett behagligt liv utan att leva klokt, hedervärt och rättfärdigt, och det är omöjligt att leva klokt, hedervärt och rättfärdigt utan att leva ett liv fullt av välbehag. När något av dessa kriterier inte uppfylls, när, till exempel, människan inte klarar av att leva klokt, är det omöjligt för henne att leva ett liv fullt av välbehag, även om hon lever sitt liv hedervärt och rättfärdigt.”
Detta sade Epikuros runt 300 f.kr. Epikuros var en grekisk filosof och grundare av den så kallade epikurismen som i sin tur är en del av hedonismen. Hedonismen är en filosofisk inriktning som sätter njutningen centralt och hävdar att det enda livet går ut på är njutning och avlägsnande av smärta.
Med de orden vill jag motivera helgens eskapader och hävda att jag och mina två kompisar är väl förankrade i filosofiska teorier när vi ägnar en helg åt frosseri och välbehag. De gamla grekerna ger oss sitt stöd. Detta kommer för övrigt bli en rätt så lång bloggpost och jag ber redan nu om ursäkt för det. Jag tänker skriva om maten i löpande text och strunta i, den för mig traditionsenliga, ingredienslistan och ”gör såhär”-biten. Jag ska försöka få med all information i alla fall om någon skulle vilja ta efter oss.
I fredags eftermiddag/kväll anlände jag, Per och Tommy till mitt sommarställe. Med oss hade vi ett par kassar mat, en spädgris och pinsamma mängder öl. Vi startade direkt med att tända grillen och sätta i oss bra precis samma sak som jag skrev om i det här inlägget, d v s korv med bröd där korven var min hemgjorda emulsionskorv som toppades med en väldigt fin trattkantarellmajonäs. Jag tror hela sällskapet var väldigt nöjd med den enkla men goda middagen.
På lördagen vaknade vi sent (efter en småbarnsfarsas måttstock). Vi var lite sega och ångrade lite smått den där whiskyn som fick avsluta fredagkvällen. Vi skakade liv i våra skruttiga gubbkroppar och satte igång med lördagens stora projekt – att helgrilla spädgrisen. Ingen av oss hade tidigare grillat helt djur och det finns förvånande lite information om hur man går tillväga på nätet. Spädgrisen köpte vi från fantastiska Viksjöslaktarn och den var importerad från Frankrike; det är tydligen väldigt svårt att få tag på svensk spädgris. Jag var inte ansvarig för grisinköpet men Tommy som hade hand om det lovordar servicen hos slaktaren så det är väl värt ett besök hos honom om ni är ute efter bra kött.
Det första som gjordes på lördagen var att den urtagna grisen kryddades och saltades. Det gjorde vi med stora mängder vitlök, färsk rosmarin och salvia som lades in i bukhålan tillsammans med mycket havssalt och mortlad svartpeppar. Även utsidan pepprades och saltades rejält.
Den fick sedan ligga i rumstemperatur några timmar medan vi tände elden. Vi valde att elda med björkved och vi underskattade lite hur lång tid det tar att bygga upp en ordentlig glödbädd från ved. Vi gjorde en eldstad direkt på marken där de stora vedklabbarna fick brinna till sig. Glöden skjutsades åt sidorna och ett aluminiumtråg lades i mitten för värmeskydd och avrinningsuppsamling. Mest glöd lade vi i vad som skulle bli huvudänden och bakänden på grisen. Det är nämligen där det finns mest kött och högre temperatur behövs på de delarna.
Grisen monterade vi upp på armeringsjärn och gjorde fast den med ståltråd. Det var lite svårare att få den att inte rotera på järnet än vad vi trodde så vi fick spänna fast ytterligare ett järn efter ryggen. Järnen hade vi steriliserat innan över elden. Grisen hängde vi sedan i en väldigt improviserad ställning (en aluminiumstege, en zinkbalja och ett LEKA-block) över elden på ungefär en halvmeters höjd. Höjden visade sig vara helt perfekt vilket så klart var mest röta och inte så mycket skicklighet. Vi gjorde också en grillolja att pensla grisen med. Grilloljan var en blandning av olivolja, rosmarin, salvia, vitlök, fänkålsfrön, rött vin, dijonsenap, citronsaft, salt, peppar och japansk soja.
Sedan slog vi oss ner i en varsin stol och vaktade nasse resten av dagen. Grisen vändes och penslades med grilloljan var femte minut och vi hade även en underhållseld bredvid eldstaden där vi hela tiden eldade björkved som vi sedan använde för att fylla på glöden med. Det gick åt massor av ved och jag luktar fortfarande rök trots både ett bad igår och en dusch idag. Det gick också åt en väldig massa öl och vi fick en fantastisk eftermiddag. Mot slutet övergick vi till att pensla med endast rödvin.
Vi hade bestämt oss för att äta en väldigt traditionell och enkel lunch på finfin mat. Det blev färska kräftor, två väldigt bra inlagda sillsorter, bra ost och en ostomelett toppad med öringsrom och dill. Till detta intogs hemkryddad snaps och öl.
Jag tror knappt att det går att ha mer tur med vädret en lördag i mitten av september än vad vi hade. Temperaturen låg på tjugo grader och solen sken hela dagen. Hälsingeskogarna börjar så smått få färg och vi hade det väldigt bra.
Grisen var klar efter fem timmar och hade då en innertemperatur på 60-65 °C i de tjockare delarna. Den slogs in i folie och våra tillbehör förbereddes. Vi ville hålla det enkelt då vi hade så mycket kött att äta så det fick bli en ljummen sallad med lättkokta vax- och brytbönor, stekta kantareller, tunt skuren rå fänkål, tunt skuren schalottenlök, lite citronsaft och kallpressad rapsolja. Vi hade också två såser där en sås var en ordentligt långkokt tomatsås med lite salvia och sardeller i samt en kaprismajonäs. Det enda som var lite tråkigt var att det började bli väldigt mörkt då vi äntligen skulle äta, så bilderna på den färdiglagade grisen är inte så bra. Jag hade dessutom glömt min fotolampa.
Sen har vi smaken. SMAKEN. Det här är i särklass det godaste fläskköttet jag ätit. Konsistensen var inte lik något annat fläsk och kan nog närmast liknas vid väldigt saftig högkvalitetskyckling. Muskelfibrerna hos en treveckors griskulting är inte så kraftiga så köttet får en mycket mör och fin karaktär. Visst smakar det fläsk, men det är ändå en mildare och kanske lite nötigare smak. Köttet är också väl inbäddat i fett så det blir otroligt saftigt.
På det hela taget var det en fantastisk dag som avslutade sent med ett par parti plump och mer öl framför brasan inne i stugan. Nästa gång ska vi börja tidigare med grisen, men på det hela taget var tillagningen otroligt lyckad. Jag tänkte ta med en bild på våra tomma ölflaskor men jag avstår från det.